.

Idag behöver jag en kram, någon som tycker synd om mig! Jag behöver någon som tycker synd om mig och kan hata livet som jag idag..
fast jag älskar livet, det gör jag verkligen!
Men det här är ingen bra dag, det är kallt, det har regnat inatt..
I morse var jag duktig gick upp i tid, kokade oboy och åt frukost, klädde mig varmt! Jag var stolt över mig själv att jag gick upp, klädde mig efter väder och åt frukost och var dessutom ute i god tid!
Jag cyklade iväg till skolan i god tid för att inte komma försent, min cykel som stått ute i regnet över natten hade ett istäcke på sadeln och jag fick inte bort det så jag satte på en påse på sadeln.. Det gick jättebra men jag frös om rumpen så får jag urinvägsinfektion nu får jag väl skylla mig själv...
Det var lite kallt och trots mössan så frös mina öron lite av vinddraget jag cyklade så fort ;)
Jag kom fram till rödljuset vid sibylla och såklart var det ju rött i en evighet...
När det blev gult hoppade jag upp på cykeln och tog upp fart, när jag kommit över vägen hade jag fått upp farten bra och svängde av in i boulongerskogen, Jag svängde och svängde men cykeln hängde inte med så jag svängde lite till då får jag sladd, Cykeln slirar till och vi välter, jag gör magplask på asfalten och glider 2m ungefär på min vänstra sida på asfalten.. En tjej stannar och frågar hur det gick, just då ville jag bara vrålskrika och störtböla! Jag bet mig i läppen och svarade att det gick bra, hon frågade om jag gjort illa mig och om jag hade ont, jag bet mig ännu hårdare i läppen och ljög att det var ingen fara! Hon cyklade vidare och jag satte mig på cykeln för att cykla vidare till skolan, mitt ben VÄRKER min axel är helt ur funktion och tårarna sprutar! När jag kommer på gruset så cyklar jag på allt jag kan och låtsas som att tårarna kommer för att jag cyklar så fort!
Kommer fram till skolan med en axel som inte alls vill någonting och ett ben som värker..

Vi cyklar vidare till Valls hage där dagens lektion ska hållas, utomhus ska vi lära oss om nå jävla träd är min första tanke..
Vi får lektion om massa olika träd, löv och allt annat där i hagen och faktiskt så var det intressant trots att min rumpa frös, mitt ben värkte, min axel inte ville alls, mina fötter var som isbitar, det var blött och kallt.
Med lite varm oboy och fina vänner kan även den värsta dagen bli något bra!
runt 12 cyklade vi till skolan och åt mat sen blev det en lektion till om utomhuspedagogik och lekar.
16 slutade vi och jag cyklade hem, hela vägen utan att ramla!
Nu sitter jag här i min lägenhet med en värkande axel, ett lila blått ben som gör ont, en rygg som gör ont och en stel nacke...

Nu ska jag tröstbaka en kladdkaka!

Puss och kram från invaliden!